Publisert: 15. desember 2022
Forfatter: NordicPressCenter
Det var en Juni-kväll 2003 som Vanity Fair publicerade artikeln som identifierade huvudkällan i Watergateskandalen. En källa som hållits anonym i tre decennier. Mark Felt, en amerikansk FBI agent, är «Deep Throat.»
«Deep Throat» är en av de mest inflytelserike källan i modern amerikansk historia, och ledde både till avsättningen av Richard Nixon och ett skifte i nyhetsredaktionerna där anonyma källor blev mer accepterade. Tidigare följde många publikationer «Lindley Rule» – kallad efter Ernest Lindley som rapporterade om USAs militär för Newsweek under Andra Världskriget – som satte en standard för att ge högt uppsatta källor inom den nationella säkerheten. Och efter Watergateskandalen utökades denna standard. I 1978, enligt forskningen av Georgia State professorerna Duffy och Ann Williams, använde sig Washington Post och New York Times av anonyma källor i nästan hälften av deras första-sido-artiklar.»
Dock, kring 2008, började anonyma källor på första-sidan droppa till en på fyra artiklar. Efter Janet Cooke skandalen (som fabricerade anonyma källor för Washington Post i en artikel som vann ett Pulitzerpris) och Stephen Glass (som skrev vad som visade sig vara fiktion för The New Republic, varav en del tillskrevs anonyma källor) hade läsarnas förtroende för anonyma källor droppat. Al Neuharth, grundaren av USA Today, gick till och med så långt att han kallade anonyma källor «en ondska bland journalistiken.»
Men journalistiken befinner sig i ovissa tider. Dem gamla sätten att se på journalismen och vem som är värd anonymitetens trygga slängkappa förändras i realtid. Påtryckningar av samhället och unga journalister sätter nutidens redaktörer i ett dilemma: vem ska få anonymitet och på vems/vad bekostnad?
En kvinna som behöver publiciteten för att samla in pengar till sin abortklinik, men samtidigt blir trakasserad i privatlivet för hennes koppling till kliniken?
En transperson som berättar hur deras chef sexuellt trakasserar dem?
En högt uppsatt FBI-agent som tipsar om kriminella handlingar av presidenten?
Då det inte finns något facit, föreslår Columbia Journalism Review att anonymitet ska ges med empati, göras tydlig för källan vad det faktiskt innebär och i grunden se till att skydda källan från otrygghet i vardagen. Och att det är viktigt för varje journalist att reflektera själva över vilken etisk ställning de tar till frågan om anonymitet.